Det ljuva livet
Stiftelsen Thielska Galleriet fyller 100 år som museum. Hösten 2025 fortskrider firandet av vårt jubileum genom en tematisk utställning som fokuserar på olika underhållningsformer i det tidiga 1900-talets konst. Hur skildrades karnevaler, fester och maskerader, nattliv på caféer, varietéer, kapplöpningar, cirkus och dans? Det fanns en omfattande oro i samhället och ibland fungerade konsten som en flykt undan vardagslivets bekymmer. Konstnärer som Otte Sköld, Axel Törneman, Gösta von Hennigs och Henrik Sørensen skildrade Cancan dansöser och varietéer, motiv som på ett oanat sätt även kan förankras i det pågående 2020-talet som har alla tecken på att bli en rörig tid.
En afton i mitten av mars 1907 invigdes Ernest och Signe Maria Thiels hem med den mytomspunna Rosenmaskeraden: väggarna kläddes med färska rosor på ytorna mellan tavlorna och vaktmästaren kastade kronblad över alla gäster från entresolvåningen. Paret Thiels överdådiga fester med spännande gäster hade länge varit omtalade, men ju sämre det gick med deras relation och finanser, desto färre fester blev det. På ett emblematiskt gruppfotografi från en annan maskeradbal syns skådespelare som Anders de Wahl och Harriet Bosse i vita harlekindräkter, i utkanten skymtar författare som Hjalmar Söderberg och konstnärer som Eugène Jansson och Axel Törneman. Arkitekten Ragnar Östberg sitter bland serpentiner på golvet nära värdens dotter Carin Thiel-Lidman, blivande fru Östberg. Det intensiva sällskapslivet gjorde Thielska Galleriet till en viktig samlingspunkt för konstnärer och författare i början av 1900-talet.
Utställningen Det ljuva livet lyfter fram flera verk i museets konstsamling på nöjeslivstemat. Dans, rörelse och ljus är centralt för Eugène Janssons och Henri de Toulouse-Lautrecs stora figurmålningar från cirkus, balett och matrosbaler. Kortspelande bohemer och berusade kokotter på rökstimmiga nattcaféer tar en viktig plats i Axel Törnemans och Edvard Munchs konstnärskap. Dessutom återintroduceras idag bortglömda konstnärer som Gösta von Hennigs, vilket ger publiken en möjlighet att bekanta sig med viktiga konstnärskap som har hamnat i skymundan. Vi kompletterar med inlån av modernister som Otte Sköld och Sigrid Hjertén. Urvalet sträcker sig fram till 1925 då den statliga stiftelsen Thielska Galleriet öppnade som ett museum för den konstintresserade allmänheten.
Syftet med utställningen är att belysa Thielska Galleriets betydande roll som mötesplats för konst-och kulturliv såväl då som nu. Det ljuva livet kommenterar museets samlingar med fokus på festtemat i konsten, men lyfter även fram att konsten i sig är en fest värd att firas.
