Skulpturparken och arkitekturen på Thielska Galleriet
Arkitekturen och skulpturparken på Thielska Galleriet
Bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel (1859-1947) lät uppföra Thielska Galleriet på Blockhusudden mellan åren 1904 – 1907 för att rymma både sitt hem och konstsamling. Arkitekten är Ferdinand Boberg (1860-1946) som hämtade influenser från renässansen, orienten och den sena jugendstilen när han ritade huset. Boberg var känd för sina spektakulära utställningspaviljonger och har förmodligen också inspirerats av moderna konsthallar i Europa. Fasaden är vitputsad och utsmyckad med glaserad keramik i olika färger. Taket domineras av en kupol i grönt tegel och i hörnet har mindre torn med gyllene klot placerats. En solfjäderformad dekor pryder fasaden på varsin sida om kupolen. Muren som omger parken är också ritad av Boberg och den kuperade parken rymmer flera skulpturer inköpta av Ernest Thiel. Parken började planeras samtidigt som Ernest och Signe Thiel flyttade in och galleribyggnaden är placerad för att skapa en så stor parkyta som möjligt. Skulpturparken, arkitekturen och konsten är idag ett allkonstverk bevarat från förra sekelskiftet.
På fasaden finns referenser till de blockhus som fanns på platsen under 1500-talet och som gav Blockhusudden sitt namn. Boberg hämtade ofta inspiration från platsen där han verkade och inkluderade detaljer från närområdet i sin arkitektur.
I området på Blockhusudden ska det ha funnits mycket grodor, Boberg inkluderade därför även grodor som detalj i sin arkitektur på Thielska Galleriet. Grodan finns på en grind längst muren som omger museet.
Annexet bredvid den stora museibyggnaden var under Thiels tid ett stall och tjänstebostad. Här fanns också ett mindre kraftverk som försåg byggnaderna med elektricitet. Idag används annexet som kontor och konferenslokal.
Skulpturer
Auguste Rodin (1840-1917) Skuggan, 1880
Rodins skulptur Skuggan är en detalj från Helvetesporten, ett konstverk som Rodin utförde i Paris. Skulpturen saknar den högra handen vilken Rodin själv ska ha avlägsnat eftersom han ansåg att den störde helheten. Ernest Thiels urna finns gravsatt under skulpturen efter hans önskan.
Johan Tobias Sergel (1740-1814), efter, Faun, odaterad.
Skulpturen är en avgjutning av Johan Tobias Sergels marmorskulptur Faun från 1774 som finns i Nationalmuseums samling. Faunen är en figur hämtad från antik mytologi som är hälften människa och hälften getabock, ett skogsväsen som också är en symbol för fruktbarhet och utsvävningar. Sergel utförde skulpturen i Rom och den var hans genombrottsverk. Avgjutningen gjordes kring förra sekelskiftet.
Gustav Vigeland (1869-1943)
På Thielska Galleriet finns den största samlingen av den norske skulptören Gustav Vigelands verk utanför Norge. Ernest Thiel stöttade Vigeland ekonomiskt och köpte bland annat fyra skulpturer till sin park som han kom att kalla Vigelandterassen. Läs mer om Vigeland här.
Aron Jerndahl (1858-1936) Det lider mot skymning, 1902
Skulpturen har avgjutits i brons efter en gipsmodell som finns i samlingen. Jerndahls skulpturer har ofta vardagliga motiv med människor som arbetar, skildrade på ett realistiskt sätt.
Fri entré till skulpturparken
Öppettider:
Tisdag–söndag kl. 12–17
Torsdagar kl 12–20 (maj-sep)
Måndagar stängt
Café Monika Ahlberg har uteservering i parken under sommarmånaderna.
