Målaren Akke Kumlien. Stunder av vardagslycka

11 juni – 6 november 2022

År 1946 utsågs konstnären Akke Kumlien (1884–1949) till intendent på Thielska Galleriet, vilket innebar att museet också blev hans bostad. Här bodde han tillsammans med sin familj fram till sin hastiga bortgång 1949. Familjen bestod av hustrun i andra äktenskapet, Anna Lena Kumlien, och den tioåriga dottern Anne-Marie (Amie), som i vuxen ålder skulle göra karriär som politiskt engagerad textilkonstnär, då med namnet Maria Adlercreutz.

Det spatiösa ateljérum med fönster mot norr som idag rymmer museets café och restaurang inreddes för en konstnär med staffli och målarhurts. Akke Kumlien värnade sin identitet som fri konstnär och när han tog emot pressen gjorde han det hellre i målarrock än i slips och kostym.

Utställningen Stunder av vardagslycka omfattar ett femtiotal målningar, fotografier och konstnärsmaterial och är den hittills största som gjorts med konstnären. Inlånen kommer från en rad privatpersoner, från Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Akademien för de fria konsterna och Moderna Museet. Utställningen visas i en avdelning intill Salongen på ovanvåningen – i det så kallade Söderbergrummet och passagen utanför.

Porträtt, flanörer och loja dagar på stranden

Akke Kumlien var självlärd som målare och efter debuten på Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm 1923 ställde han, trots fina recensioner, endast ut sporadiskt. Han lät sig inte sugas upp av tidens moderna strömningar utan höll fast vid ett traditionellt och finstämt valörmåleri med skildringar av en till synes händelsefattig vardag: stadsmiljöer med flanerande människor som flyter fram på boulevarder i Stockholm, Paris och Köpenhamn, porträtt av allvarsamma barn i pausen mellan stoj och lek, vikar och båtar uppdragna i vassen i Stockholms skärgård, omgivningarna på Djurgården och loja dagar på badstranden.

Flytten från villaområdet i Stocksund i norra Stockholm till Thielska Galleriet 1946 innebar en stor omställning för dottern Anne-Marie, som beskrivit uppväxten i museet som mycket ensam. I ett av de många porträtten av dottern fångar Kumlien henne innesluten i sig själv i Thielska Galleriets kök. Färgskalan är dämpad och den dimmiga gråblå bakgrunden kontrasterar mot den milt gula tonen i flickans tröja. I ett annat porträtt leker Anne-Marie med en segelbåt i vattenvattenbrynet.

Pedagogen Akke Kumlien

Akke Kumlien var en mångsysslare och det kan idag vara svårt att förstå hur han lyckades kombinera tjänsten som intendent på Thielska Galleriet med sina övriga anställningar och många sidouppdrag. Parallellt med sin karriär som målare var han sedan 1916 konstnärlig rådgivare och grafisk formgivare på Norstedt & Söner. Han var också föreståndare för Skolan för bok- och reklamkonst och skapade logotyper för bland andra Svenskt Tenn, Stockholms Auktionsverk och Expressen.

Utställningen på Thielska kretsar också kring Akke Kumliens stora insatser som pedagog för generationer av elever på Kungl. Konsthögskolan. År 1924 började sin långa lärargärning på Konsthögskolan och 1935 blev han föreståndare för det nyinrättade Institutet för materialkunskap. Att förena forskning, undervisning och utåtriktad information i ämnet var en nyhet och institutionen var den första i sitt slag i Europa. De konstnärsfärger som såldes på marknaden höll inte alltid vad de lovade och Akke Kumlien samarbetade i flera år med Wilh. Becker AB för att höja kvaliteten och skapa en enhetlig standard.

Akke Kumlien skrev också flera uppmärksammade handböcker om materiallära och måleriteknik. Boken Oljemåleriet. Material, metoder, mästare (1946) är ett standardverk och har kommit ut i en rad utgåvor. Med sin pedagogiska skicklighet och entusiasmerande tilltal har Akke Kumlien hjälpt många unga konstnärer att bena upp arbetsprocessen och finna vägen till ett eget uttryck. En av hans många elever på Kungl. Konsthögskolan var konstnären Helga Henschen (1917–2002), barnbarn till Ernest Thiel.

Publicerade artiklar om utställningen