Individ och andlighet
Från Albert Edelfelt till Helene Schjerfbeck, verk ur Gyllenbergs samling
I sommar visas centrala verk ur Signe och Ane Gyllenbergs konstsamling på Thielska Galleriet. Några verk har aldrig tidigare lämnat Villa Gyllenberg i Helsingfors, men när hemmuseet nu har stängt för renovering kan en av Finlands främsta privata konstsamlingar presenteras utanför landets gränser.
Det finns flera intressanta paralleller mellan Ernest Thiel (1859–1947) och Ane Gyllenberg (1891–1977). Båda gjorde sina förmögenheter som bankirer, båda var passionerade konstsamlare och deras unika samlingar är bevarade i sina ursprungliga miljöer. Det finns också skillnader, inte minst i själva samlandet. Där Thiel hade fokus på konstnärerna koncentrerade sig Gyllenberg mer på specifika motiv.
Utställningen omfattar några av Finlands mest kända konstnärer kring förra sekelskiftet. Den inkluderar alltifrån historiemåleri, porträtt och folklivsskildringar av Albert Edelfelt, realistiskt landskapsmåleri av Fanny Churberg, Werner Holmberg och Eero Järnefelt till symbolistiskt och nationalromantiskt måleri av Akseli Gallen-Kallela liksom spirande modernism av Sigrid Schauman och Ellen Thesleff. Kronan på verket är Helene Schjerfbeck, Ane Gyllenbergs favoritkonstnär, som är representerad med tolv målningar från hela konstnärskapet.
Individ och andlighet ger en inblick i finsk konsthistoria, men berättar också om en samlare vars blick drogs till landskapsmotiv och porträtt. Ane Gyllenberg var intresserad av antroposofi och han sökte det andliga i konstens olika motivvärldar. Det är påtagligt i Akseli Gallen-Kallelas Ad Astra och i många av Helene Schjerfbecks porträtt, men återfinns exempelvis även i Sigrid Schaumans landskapsmåleri. De talrika porträtten i den gyllenbergska samlingen och de många skogsmotiven med enskilda träd talar också om individens ensamhet.
Andlighet och individualism var viktiga teman under den tidiga modernismen. Det är en komplex och spännande period där konsten skildrar hur nation och individ, modernitet och andlighet både konkurrerade med varandra och flätades samman i den tid som nu kallas för den finländska konstens guldålder.
Till utställningen har en rikt illustrerad katalog producerats med texter av curator Siiri Oinonen och fil. dr. Camilla Hjelm.
Hör museichef Åsa Cavalli-Björkman och utställningens curator Siiri Oinonen inviga utställningen digitalt i länken nedan.
